Flaggans Historia

Tretungad Svensk flagga 1626

Härstammar från Gustav II Adolfs tid, och första ritningen på den är från 1626. Tretungad flagga får bara användas av H.M. Konungen och andra medlemmar av kungahuset, samt som som örlogsflagga av försvarsmakten. Övrigt kan man säga om flaggans tillkomst.

Sveriges örlogsflagga är en tretungad svensk flagga som Försvarsmakten använder sig av. Från början den flagga som förs på örlogsfartyg. Det blåa och gula i flaggan kan ledas tillbaka till folkungatiden. Under slutet av 1500-talet användes både randiga och korsprydda blågula flaggor.

Korsbeteckningen som efterhand blev den vanligaste kan vara inspirerad av den dåvarande "ärkefienden" Danmarks Dannebrogen. Under denna tid användes både tvärskurna och tvåtungade flaggor men under Gustav II Adolfs tid infördes den tretungade. De första bestämmelserna om flaggan utfärdades år 1663. Av dessa framgick att örlogsfartyg och fästningar liksom svenska staten skulle föra tretungad flagga - örlogsflagga. Andra fartyg fick inte använda denna varför den tvärkurna efterhand återkom som handelsfartyg. Som originellt exempel kan nämnas att Svenska Ostindiska Companiet erhöll privilegiet att på sina fartyg få föra örlogsflaggan medan arméns flotta/skärgårdsflottan fick utnyttja en helblå örlogsflagga. Bruket av flaggan hade rent praktiska syften som nationalbeteckning på haven och som sinnesbild för den svenska statsmakten. I händelse av krig (eg. "förhöjd beredskap") skall örlogsflaggan vara hissad hela dygnet. Den flagga som används av statschefen är örlogsflaggan belagd med Stora riksvapnet. Källa: Wikipedia

 

Svensk unionsflagga 1815-1844

Unionsflaggan med den s.k. "sillsalaten" i övre hörnet, infördes år 1844 i både svenska och norska flaggor och användes fram till unionsuppbrottet år 1905. Den 7 mars 1815 fastställdes en för Sverige och Norge gemensam örlogsflagga, som var alldeles lik den dittills brukade svenska örlogsflaggan, utom att det övre hörnet närmast stången var rött med ett diagonalt vitt kors. Såsom handelsflagga fördes i början av unionstiden i Norge den danska flaggan med norska riksvapen i övre hörnet närmast stången. Emellertid bestämdes genom kunglig kungörelse den 17 juli 1821, att "som den förenade svenska och norska flaggan (likadan som örlogsflaggan, men tvärskuren) är av alla sjömakterna känd och erkänd", så kunde endast de svenska och norska handelsfartyg, som förde denna flagga, bortom kap Finisterre påräkna skydd av svenska örlogsfartyg och bistånd av de förenade rikenas konsuler. Hitom nämnda udde fick handelsfartygen föra vare sig "den förenade" flaggan eller "vartdera rikets särskilda flagga", det vill säga svenska fartyg den helt blågula och norska fartyg "den flagga, som vi särskilt för Norge i nåder fastställt".

 

Sveriges handelsflagga med unionsmärke 1844-1905

Sveriges och Norges flaggor efter att unionsmärket togs bort från norska flaggan. Cirkulär från Kongl. Utrikesdepartementet 18 oktober 1899. Bemärk den blå färgen och unionsmärkets proportioner i svenska flaggan. Detta förhållande rådde till 1844, då genom kungligt brev 20 juni båda länderna erhöll sina särskilda örlogsflaggor och handelsflaggor, som i översta inre fältet var försedd med ett unionstecken som bildades genom en symmetrisk sammanställning av de till båda rikenas flaggor hörande färgerna - den så kallade "sillsalladen". Unionstecknet togs bort från den norska flaggan 1899 och från den svenska flaggan 1905, efter unionsupplösningen. Enligt tid efter annan utfärdade bestämmelser skulle örlogsflagga föras även på vissa fartyg och byggnader, tillhörande lots-, tull- och postverken, dock med förändringen att i mitten av det gula korset skulle finnas ett vitt fält, på vilket i guld- eller bronsfärg var anbragt: för lotsverket (från 1881) ett ankare med stjärna över, för tullverket (från 1844) ett T med kunglig krona och för postverket (från 1844) ett posthorn med kunglig krona. Beträffande enskilda personer tillhöriga fartyg, som kontrakterats att för postverkets räkning transportera post, bestämde kungliga brevet 1 augusti 1838, att de fick föra svensk flagga med två tungor (en så kallad kluven flagga, utan gul tunga). 


Unionsupplösningen

Redan sex år före unionsupplösningen (kungligt brev 11 oktober 1899) beslöt man i Norge att ur statsflaggan och handelsflaggan, vilken småningom blivit nationalflagga, avlägsna unionstecknet (se flaggfrågan). I Sverige försvann detta först efter unionsupplösningen, i det att en kunglig förordning den 27 oktober 1905 bestämde, att från och med 1 november samma år skulle i såväl handels- som örlogsflaggan i unionstecknets ställe införas ett blått fält. Sistnämnda dag kl. 9 på förmiddagen hissades den nya flaggan under kanonsalut på fästningar och kastell. Samtidigt hissades den på ett stort antal enskilda fartyg och byggnader, särskilt i Stockholm, under det att det där ringdes från kyrktornen och ångvisslorna ljöd från åtskilliga ångfartyg på Strömmen och från en mängd fabriker. 

I privilegier av 31 oktober 1786 erhöll Västindiska kompaniet rätt att föra kronans flagga i Västindiska farvattnen, då inte något örlogsskepp där var för handen. Eljest var det 27 februari 1832 som i Sverige för första gången lämnades tillåtelse att på enskilda farkoster föra den tretungade flaggan, i det att Svenska segelsällskapet då erhöll tillstånd att föra örlogsflagga med en vit ruta i det gula korset samt i den vita rutan ett förgyllt O med furstlig krona, vilken senare 1878 ändrades till kunglig. Den 7 juni 1893 fick även Göteborgs segelsällskap tillåtelse att föra svensk örlogsflagga med vit ruta i det gula korset samt i den vita rutan bokstäverna G S S, förgyllda och med en förgylld femuddig stjärna över. Rättigheten för dessa segelsällskap att föra tretungad flagga bortföll emellertid genom flagglagen. 

Den 7 maj 1897 hade åtskilliga nya bestämmelser angående svenska flaggans förande på statens fartyg och byggnader utfärdats, varigenom bl.a. stadgades att det vid sidan av örlogsflaggan skulle finnas en annan statsflagga, utan gul tunga, vilken skulle hissas på sådana statens fartyg och byggnader som inte borde föra örlogsflagga. Dessa bestämmelser upphävdes genom den "Lag angående rikets flagga", som efter riksdagens hörande utfärdades 22 juni 1906. Denna lag, som innefattade noggranna bestämmelser om flaggans form och färg m.m., innehöll visserligen inte något uttryck om "Sveriges nationalflagga", men stadgade, att svenska flaggan skulle vara "blå med gult kors". Korset skulle dela flaggan i fyra rätvinkliga, lika höga fält. Färgen på flaggans sidofält skulle vara "ljust mellanblå" och på korset "guldgul". Flaggan skulle vara tvärskuren, utom då den användes såsom örlogsflagga, i vilket fall den skulle vara tretungad. Örlogsflagga skulle föras på flottans fartyg, båtar och byggnader; på rikets fästningar; på härens kasernbyggnader, läger och övningsplatser, så också på hären tillhörande fartyg och båtar, när de fördes av militär befälhavare; och på byggnad, som i sin helhet var upplåten till stab, truppförband eller militär utbildningsskola. 

Kungen och med hans tillstånd medlem av kungliga huset fick föra tretungad flagga, med eller utan rikets vapen på vitt fält i korsets mitt, så ock använda sådant tecken i den tvärskurna flaggan.

nligt bestämmelser, som kungen meddelade, kunde i tretungad flagga, för utmärkande av befäl, föras visst tecken, anbragt i det övre inre fältet. I övrigt fick inte flaggan förses med märken, bokstäver eller andra tecken. 

Den, som orättmätigt brukade tretungad flagga eller flagga med obehöriga märken etc. eller höll till salu flagga, som skilde sig från vad som föreskrevs eller som inte höll de bestämda inbördes måtten, skulle böta från 10 till 100 kr. 

Flagglagen trädde i kraft den 1 juli 1906. Dock fick "hittills brukliga flaggor" föras intill utgången av 1908. Källa: Wikipedia

 

Västgötalandsflagga 1992

Västgötalandsflaggan bygger på götalandsflaggan och till denna har fogats ett särskiljande vitt innerkors. 

 

Göteborgsgös (Göteborgs stadsvapen)

Första gången Göteborgs vapen brukades var år 1607. Vapnets innehåll är unikt,eftersom det ärbildat av Stora Riksvapnets två element "Göta Lejon" och "Svea Rikets" sköld. 


Tillbaka 


Flaggprodukter
Reklamflaggor
Svenska Flaggor
Svenska Vimplar
Utländska Flaggor
Signalflaggor
Beachflaggor
Fasadflaggor
Fanor & Standar
Bordsflaggor
Vepa & Banderoll
Diverse Flaggor
Flaggspel
Houseflag
Digitaltryck
Tillbehör